Hur vanliga är depressioner hos barn och ungdom

Hur vanliga är depressioner hos barn och ungdom och vilka är orsakerna?

Ungefär 1-2 procent av barn före tonåren kan råka ut för djupa depressioner. Vi vet också att närmare 6 procent av ungdomar i åldern 16-17 år är svårt deprimerade och att många av dem ser som en sista utväg att ta sitt liv.

Orsakerna tros vara såväl en hormonell som en kulturell påverkan. Men upptäckten av depression hos unga människor kan också bero på att flickor har lättare att  uttrycka sina känslor. Med bättre verktyg och metoder skulle vi säkert upptäcka fler pojkar med depressiva anlag än vad vi gör idag.

Man talar också om egentlig depression och om dystymi. Dystymi är den lindrigare formen som har god prognos om hjälp sätts in tidigt. Oftast är det psykologiska faktorer som identitetsproblem, dålig självkänsla, relationsstörningar inom familj eller kamratkrets, som ligger bakom dystymin. Om hjälp inte ges i form av stödsamtal och ibland antidepressiv medicin kan formen utvecklas till egentlig depression, mano-depressivitet eller missbruk av olika slag. Den egentliga depressionen är ovanlig före puberteten. När en ung människa drabbas av denna form ser han/hon sig som totalt värdelös och lider ganska ofta av obefogade skuldkänslor.

Orsakerna till depression som uppkommer senare under barndomen eller ungdomsåren är oklara. Depression, som betraktas som en sjukdom, kan ha att göra med att signal-substanserna i hjärnan inte fungerar. Dessa signalsubstanser finns i nervimpulsernas kopplingar.

Depression kan även vara genetiskt betingad. Upplevelser och erfarenheter som har varit negativa för barnet kan också bidra till barn- och ungdomsdepressioner. Det finns också tydliga samband mellan tonårsdepressioner och förekomsten av ADHD-störningar (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Den störningen är vanligare bland pojkar och många av dem genomlider alla skolåren utan att få vare sig förståelse eller hjälp.

När det gäller tonåringar kan bilden till en del påminna om vuxnas depressioner men är något annorlunda. Nedstämdheten och irritabiliteten är viktiga tecken som visar sig i hängighet, håglöshet, uppkäftighet och snäsighet. Tonåringarna tycker heller inte att någonting är roligt, det ger ingen förväntan eller glädje och de som tidigare varit engagerade i någon hobbyverksamhet kan helt sluta upp med denna. Aptit och sömn påverkas och vanligt är att tonåringarna vänder på dygnet genom att vara uppe på natten och sova under dagarna. Detta gör att de inte orkar gå till skolan. När en tidigare ambitiös elev börjar skolka är det ett allvarligt tecken. Koncentrationen är påtagligt störd, vilket gör att läxläsning inte fungerar. De minns inget av det som tagits upp i skolan, kan inte följa med på lektionerna och resultatet blir att betygen sjunker.

Sammanfattningsvis kan sägas att depressionssymtomen  i de yngre åldrarna har mer av kroppslig karaktär samt kan visa sig i ångest och ängslan för separationer medan pubertetsungdom har mer av depressiva tankar, hopplöshetskänslor, trötthet och självmordstankar.

Symtom på depression:

  • nedstämdhet och irritabilitet
  • likgiltighet
  • störd koncentration och tankeförmåga
  • värdelöshet och skuldkänslor
  • trötthet
  • sömnstörning
  • aptitstörning
  • ångest
  • självmordstankar 

Behandling

En svår depression bör alltid behandlas med hjälp av stödsamtal, terapi och/eller antidepressiv medicin. Många läkare är rädda för att skriva ut medicin till barn och ungdom. Erfarenheterna har emellertid visat att med hjälp av dagens mediciner, som är väl utprövade och kontrollerade, har många unga människor kunnat bli fria från sina depressioner.

Parallellt med medicin bör alltid samtalsstöd eller terapi erbjudas. Då kan den unge få hjälp att lära sig om sig själv och också få hjälp att hitta strategier för hur de kan handla när de börjar känna sig stressade, pressade eller allmänt djupt nedstämda. Vill de inte ha terapeutisk hjälp eller medicin (vilket många unga tar avstånd ifrån) är det viktigt att de i alla fall har en trygg vuxenkontakt. Kompisar är bra att ha men att bara prata med kompisar kan i verkligheten bli destruktivt, eftersom de kan hamna i sällskap där alla mår lika dåligt och negativa strategier uppmuntras.

Förebilden är den brittiska självhjälpssajten http://www.youthinmind.net.

Blogginlägg från ungdom

Annonser