Utmattningsbrott

Vettifan om det är detta jag råkat ut för..

Benhinneinflammation kännetecknas av en ömhet på insidan av skenbenets nedre hälft. Smärtan är vanligen mest intensiv 5-15 cm över den inre fotknölen, men kan ibland vara mer diffus. Till en början känns smärtan enbart efter aktiviteten, men vid fortsatt träning uppstår smärtan även under aktiviteten. Till slut förhindrar smärtorna utövning av aktiviteten som ger benhinneinflammation. En viss svullnad eller ojämnhet kan ibland kännas vid smärtområdet. Smärtan kan även utlösas av att foten böjs nedåt.

Andra riskfaktorer för benhinneinflammation är förhöjt BMI, Body Mass Index, samt överrörlighet eller minskad inåtrotation i höften. Förhöjt BMI innebär också att det tar längre tid innan besvären går över.

Kompartmentsyndrom (högt vävnadstryck)

Ett ovanligare problem som ger smärtor liknande de tidigare nämnda är kompartmentsyndrom. Underbenet är indelat i fyra bindvävsrum eller muskelfack, så kallade kompartment, det främre, yttre, djupa bakre respektive ytliga bakre kompartmentet. Hårt muskelarbete kan leda till svullnad, ökat tryck och hämmat blodflöde framförallt i det yttre och det främre kompartmentet. Det ökade trycket beror på att muskelfackens väggar inte är särskilt töjbara. Detta leder till smärta i underbenet vid aktivtet vilket gör att man måste stanna. Till skillnad mot benhinneinflammation ger kompartmentsyndrom ingen smärta efter aktiviteten.

Kompartmentsyndromen brukar delas in i akuta eller kroniska kompartmentsyndrom. De akuta besvären uppstår efter yttre våld, muskelbristning eller tillfällig överbelastning. De kroniska besvären uppstår efter muskelvolymökning på grund av långvarig träning.

Utmattningsbrott (stressfraktur)

Både vad- och skenbenet kan drabbas av utmattningsbrott. Den orsakas av långvarig belastning som överskrider skelettets belastningsförmånga och förekommer bland annat hos långdistanslöpare. Vid utmattningsbrott uppstår smärta omedelbart vid belastning, samt upphör då aktiviteten avslutas. Detta är en skillnad mot benhinneinflammation då smärta uppstår efter en stund vid belastning och fortgår även efter aktiviteten.

Symtom vid benhinneinflammation (medialt tibiasyndrom)

Det brukar göra ont på insidan av smalbenets nedre hälft vid benhinneinflammation.

 

  • Om musklerna på underbenets framsida är för svaga i förhållande till vadmuskeln kan det möjligen bidra till benhinneinflammation. Jobba med olika övningar för att stärka musklerna. En övning som stärker framsidans muskler är att gå på hälarna.
  • För korta vadmuskler kan också ge problem. Stretcha vaderna.
  • Att stretcha musklerna på framsidan av underbenet kan eventuellt fungera, både förebyggande och lindrande om du drabbas av benhinneinflammation. Du kan stretcha genom att sitta ned och lägga ena foten över knäet, ta tag i foten med motsatt hand och dra den mot dig så att det stramar lite på underbenets framsida. Håll i 30-50 sekunder och gör samma sak med det andra benet.

Behandling vid benhinneinflammation (medialt tibiasyndrom)

Om besvären inte lindras på några veckor kan du behöva hjälp med att få en diagnos och behandling. Diagnosen ställs genom att du berättar om dina besvär för läkaren som undersöker det smärtande smalbenet. Endast i mycket oklara fall behöver man utreda med röntgen.

Kom ihåg att det kan ta två till tre månader för benet att läka. I allmänhet läker benet på två månader, men om du har ett högt BMI tar läkningen längre tid.

Den behandling som rekommenderas är vila. Husläkaren, sjukgymnaster och naprapater kan hjälpa dig med råd och vidare behandling.

De flesta blir bra genom behandlingen. Bara vid svårare besvär kan operation övervägas.

Annonser