Dag tre som medveten

Jag vaknade halv nio men valde att gå och lägga mig igen. Pojkvännen var ute en sväng på morgonen och skrämde livet ur mig halv tolv genom att vrida om nyckeln i ytterdörren. Det hade jag glömt att han skulle komma tillbaka. Min kropp förvreds av ångest och kramp. Jag gick upp och sade direkt vad som hände och det gick över. Känns fånigt att rapportera men tror att det är enda sättet.

Han drog till jobbet och jag skulle ut en sväng. Var väl ute två timmar och kom hem och öppnade dörren och ett par skor stöd där som skrämde livet ur mig, igen, de brukar inte stå där, klockorna ringde i mig och jag såg ju att det var pojkvännens skor som han använder i garaget. Men han brukar ställa undan dem, tror jag…

Överdriv… Det tog mig två timmar att bli normal igen, avslappnad, kanske mera, har ingen tidsuppfattning direkt men det släppte kanske två timmar innan jag visste att han skulle komma igen.

Jag berättade igen vad som hände och jag sade att det nog finns en risk att precis allt kommer skrämma skiten ur mig nu ett tag, och att det nog alltid gjort det men att jag inte märkt det så här på ytan.

Hela min barndom var ju ”åh, nej..nu är klockan fyra..oh nej, det är helg, oh no det är sommarlov, oh no han är arg.. oh no, jag är sen..oh no…”

Det var FAROR varje tidpunkt dygnet runt.

Annonser