Hypotyreos – hashimoto

Asså i min journal på 1177 står det ”patienten pratar om något som kallas för hashimoto”…

Hashimotos sjukdom eller kronisk lymfocytär tyreodit är en autoimmun sjukdom som drabbar sköldkörteln. Det bildas antikroppar, TPO-ak, som startar immunologiska processer mot den egna vävnaden, i detta fall sköldkörteln. Detta ställer till med en kronisk inflammation som allt eftersom sköldkörtelvävnad bryts ner av immunförsvaret försämrar sköldkörtelns funktion. Hashimotos sjukdom var den första sjukdomen som blev känd som en autoimmun sjukdom. Sjukdomen upptäcktes av Hakaru Hashimoto från Japan, i början på 1910-talet, vilket gav sjukdomen dess namn.

Asså, va? 90% av de som har diagnosen hypotyreos har hashimoto – vilket betyder typ samma sak att din kropp attackerar sig själv… och så skriver doktorn så där… Vad får man för hopp då? Han har ju inte fattat att hypotyreos är följdsjukdommen av hashimoto.. OMG! KOLLA YOUTUBE – hashimotos för fan!!

Hade jag för 22 år fått veta att jag hade hashimoto så hade jag förstått mitt liv bättre – jag har ju varit sjuk nästan jämt och nu har jag ju insett att det var skov! Men dessa skov börjar reda ut sig mer och mer nu när jag har börjat äta rent: ägg/vatten/grönsaker/och kyckling/fisk.. Alltså Antiinflamatorisk kost gluten/mejeri/sojafritt helt enkelt… Nu har jag hashimoto-skov väldigt sällan, däremot så blir jag fortfastande förgiftad av T4 medicinerna istället… med konstiga biverkningar eftersom de är inte stabila. NÄÄÄ jag tror inte att det är jag som är ostabil eftersom jag kan räta ut mina sk. ‘MS-skov’ med att byta batch eller helt enkelt halvera dosen 2-3 dagar… Och börja om.

Den enda studie som du skall följa inom det här är din egen studie – vad fungerar för dig!?

Letrox

Nu återkommer jag om Letrox från tyskland igen – den är väldigt potent i min kropp, jag blev satt på 200 mcg eftersom jag hade ett TSH på 7… mådde utmärkt i 3 dagar och sedan blev allt rörigt och minnet svek och värk i kroppen och allmänt helt slut och körd.. Kollade min TSH igen och hade då 0.7.. ok, jag tog beslutet att sänka till 175/182 varannan dag men tog nu ett prov igen efter 8 veckor och jag mår fan inte bättre, ser inget, och har ryckningar i båda ögonen och är allmänt utanför mig själv, känner som att jag är innanför de där ögonen som inte fungerar som de skall. Kollade TSH på en rutinkontroll och hade 0.56, alltså ännu mer pressat trots sänkt dos, T4 på 18 och T3 på 4.6

Så nu har jag sänkt till 150/162 och redan idag märker jag att ögonen inte tricksar med mig. Det var nerverna som spökade i 4 veckor och det påverkade ju mitt humör och jag kände mig otrygg när jag körde bil och jag kände mig utanför mitt eget liv. Har varit väldigt PMS:ig och min mens var för första gången sen 5 dagar, det har aldrig hänt förut! Jag har haft panikångest och stress och inget inre lugn alls.

Jag var hos läkaren i förrgår angående mina ögon eftersom det håller på konstant sedan 4 veckor och det är liksom inte så att jag har 1 minut utan av ryckningar och de dagar jag sovit sämre på blev det ännu grövre ryckningar..

Läkaren sade att det kanske är frisättning av calcium som stör nerverna som är mellan ”ta i mot – och skicka ut-signal”… connection-avdelningen.. -Men vad om D-vitaminbrist då? Eller B12 brist?

-Nä… det tror jag inte.. Vad har du i D? -16 förra månaden.. -Oh, jag har testat massa olika supplement i olika former och inget höjer mitt värde och jag läste online om D vitamin brist att det kan störa nerver. – Men det trodde han nog inte, men att många kan få ryckningar i ögonen av stress men att de brukar bara hålla på i 2 veckor och vara några minuter per dag… Inte varje sekund i 4 veckor..

Jag har varit extremt stressad, men nu tror jag att min kropp har varit för stressad av för mkt T4 hormon..

Och jag undrar hur det kan vara sådan extrem skillnad på olika märken fast man äter samma styrka..

Dessutom Pga att jag ätit för hög dos i några månader så har mitt Ferritin rasat efter att det var helt perfekt för 6 veckor sedan…och ett år tillbaka.. Hur kan de sjunka 56 enheter på 6 veckor?

Låter ju inte normalt.. men jag hoppas det ökar lite nu när jag sänker dosen så jag kan slippa infusion! Mitt ferritin ökar när jag sänker dosen och sjunker när jag sänker T4 dosen.. det har jag lärt mig de senaste 3 åren då allt har krånglat för mig.

Att byta medicin utan justering fungerar inte, om jag någonsin skulle behöva göra det igen så skulle jag starta 25mcg nedanför den dos jag skulle äta och trappa upp om dosen blev för låg, det är faktiskt skönare än att bli övermedicinerad och får enorm hjärndimma och inte ens komma på att det kan vara medicinen utan det kan vara…något annat jag åt!?

Jag bajsar på Levaxin då alla batcher svänger och jag blir hypo ena gången och hyper andra gången. Och eftersom de förpackningarna är på 90 dagar så mår man dåligt i 90 dagar i onödan om man inte som jag byter efter 10 dagar om det känns åt helvete med nya asken. För det är ALLTID medicinen och inte jag! För varför skulle jag annars bli frisk av att öppna en annan batch?

Förbannelse

Jag var ute igår, bara för att dricka kaffe med en väninna, och sedan jag dragit ner på valdoxan /antidepp medicin så kan man ju påstå att mina känslor har återvänt, inte för att jag någonsin haft några förut eftersom jag som barn levde med skräck och var i ett vakuum för att kunna överleva. Jag började med olika preparat efter år 2001 och det som hände det året och sedan dess levt i ett annat slags vakuum.

Nu blev jag väldigt förvånad under våren här att det sades en massa saker i mitt huvud. Rösten som gnäller och bortförklarar .. du vet! Den som snackar jämt.. ditt riktiga jag, eller jävulen som jävlas med ditt riktiga jag, se det hur du vill.

Den har varit tyst hos mig i flera år och när någon frågar vad jag tänker på så säger jag som det är att jag faktiskt inte tänker på något. Och det var ju för att jag inte kunde det helt enkelt.

Men nu så har det ökat mer och mer och jag blir både upprörd och glad för saker som händer och reagerar väldigt hårt på stress. Kan inte hantera stress alls och vill dö titt som tätt.

Så när jag fick världens sämsta kaffe igår så var jag sen sur hela dagen för att kärringen gav mig kaffesump det sista hon gjorde.

Senare så tänkte jag att jag köper en annan kaffe på ett annat ställe – men det var inte kaffets dag i dag, ännu mer katastrof. Jag gick hem och kokade i soffan och var skitslut och helt apatisk och såg allmänt döende ut… Dessutom hade jag googlat på en produkt och för varje jävla googling så blev alternativet bara dyrare… Inte förrän efter 21.00 så hade jag tagit mig ur åskmolnet och kunde fokusera på att göra något annat…

Jag är inte van med att ens reagera, och varför reagera stenhårt på en dålig kaffe? Och varför är det jag som skall behöva genomlida allt – något som är nytt också är att dessa event triggar minnen som jag inte har sett/hört talats om i mitt huvud sedan det hände. Ena tanken leder till den andra och mina livserfarenheter finns nu tillgängliga och de är fan inte roligt inte.. Allt det där tog min antidepressiva bort förut.

Och oftast tycker jag att det var bättre som bedövad än att inse att alla i hela världen är galna och hur skall man kunna leva med de här?

Och varför har alla lurat mig och tror att de ger bra vård  och omsorg när de egentligen inte vet vad de gör?

Jag ser världen som ett lilleputteland där folk springer runt med titlar och tror att de vet något men att de egentligen bara ”fake it until you make it”.. och jag tittar på och undrar hur fan detta skall gå till 30 år till… Alla är så upptagna så att de inte inser att det hela är helt omöjligt och helt onödigt.

Jag vet att jag inte kunde sluta med min antidepressiva medicin tidigare – så jag tror jag åt dem i 20 år typ.. Men jag är redo att lära känna mig nu – fast det skrämmer slag på mig – och blir utmaningar för andra människor som är vana med att jag aldrig frågar eller ifrågasätter något. Se upp!! Det är inte lika lätt att utnyttja och köra över mig – är du bullshit så åker du ut för jag behöver inte bullshit eller att jag skall känna att jag alltid kommer sist. Jag kom sist eftersom jag aldrig ville och önskade något. Men nu vet jag i alla fall att jag inte vill komma sist och jag vill inte betala för en dålig kaffe!